Infraljud

Infraljud utgörs av akustiska vågrörelser med frekvenser under 22 Hz. Vår förmåga att höra olika frekvenser varierar kraftigt. Men speciellt vid låga frekvenser och svaga ljud har örat svårigheter att detektera. Detta är dock en fördel då vi annars skulle höra ett kontinuerligt lågfrekvent buller från vår egen kropp som t.ex hjärtljuden. Men är ljudtrycksnivåerna tillräckligt höga kan vi dock uppfatta ljud även i infraljudsområdet.

Lågfrekventa ljudkällor

Lågfrekventa ljud

Exempel på lågfrekventa ljudkällor är ventilationssystem, kompressorer och förbränningsmotorer som sitter i bl.a fordon och båtar. Lågfrekvent buller har en “otäck” förmåga att kunna breda ut sig inom eller tränga in i byggnader. Naturen kan också alstra lågfrekventljud genom bland annat åskväder, vindar, vulkanutbrott, jordbävningar och vattenfall.

Upplevelse av infraljud

Perceptionströskelkurvan för infraljud

Den så kallade perceptionströskelkurvan för infraljud framgår av figur 1. Perceptionströskeln anger den lägsta uppfattbara nivån för örat. Infraljud som ligger under perceptionströskeln anser man inte ge upphov till några besvär, enl. Arbetsmiljöverkets bullerföreskrifter AFS 2005:16.

Emellertid föreligger individuella variationer, för i likhet med andra typer av ljud tycks vissa personer vara påtagligt mer känsliga för lågfrekventljud än andra. Vid ca 15 Hz upphör den tonala hörupplevelsen och man upplever ljudet i stället som repeterande stötar eller tryckvågor. Nivåskillnaden mellan att inte höra och att få en smärtförnimmelse är betydligt mindre för lågfrekventljud än för ljud med högre frekvens. Detta beror på att man upplever en liten skillnad i ljudtrycksnivå som en mycket stor skillnad vid låga frekvenser.

Störningseffekter

Det finns förutsättningar för att lågfrekventljud skall ge störningseffekter och uppfattas som obehagligt om exponeringsnivån ligger över nivån för perceptionströskelkurvan. Kända effekter på människan är, förutom diffusa obehagskänslor, t.ex trötthet, prestationsnedsättning och sänkt koncentrationsförmåga. Förutom bullrets nivå har dess tidskaraktär stor betydelse för störningsupplevelsen. Alltså spelar inte enbart ljudtrycksnivån in utan även hur det lågfrekventa ljudet varierar med tiden. Påverkan på örat i form av temporär eller bestående hörselskada, eller obehags- och smärtupplevelser, uppträder endast vid höga ljudtrycksnivåer över cirka 125–130 dB.

Mätning av lågfrekventljud

Mätning av infraljud kräver speciell mätutrustning, bland annat speciella mikrofoner. Det gäller också för den delen ultraljud.